Historia

Historik

En systematisk utbildning av ledarhundar inleddes i vårt land år 1940 på initiativ av marskalk Mannerheim, dåvarande ordförande för Finlands Röda Kors.
Hösten 1940 överläts de första ledarhundarna åt krigsblinda som hade förlorat sin syn under vinterkriget. Hundarna bekostades av Röda Korset och de utbildades med hjälp av rikssvenska sakkunniga.
I Sverige hade utbildningen av ledarhundar inletts ett par år tidigare. Sina kunskaper fick svenskarna av den tyska ledarhundsutbildaren Fritz Dominic. Meningen var att han skulle komma till Finland år 1939 för att lära ut hur man tränar ledarhundar, men kriget satte käppar i hjulet för planerna. Sommaren 1940 donerade svenskarna fem till hälften utbildade schäferhundar till Finland och med dem följde den svenske utbildaren Lars Svartengren för att lära finnarna hur man skolar ledarhundar och ger de krigsblinda samarbetsutbildning. Hundarna utbildades på krigshundskolan i Tavastehus och de första samarbetskurserna hölls i Finlands Röda Kors invalidhem i Helsingfors.

Finlands Röda Kors betalade under flera års tid kostnaderna för utbildningen av ledarhundar. Skolningen sköttes av krigshundsutbildare som fungerade under Finska Brukshundsförbundet (Suomen Palveluskoiraliitto). Träningen skedde i polishundskenneln i Kottby och ”Ikämies-suojeluskuntas” övningsstuga i Hertonäs.

Småningom överflyttades ansvaret för ledarhundsutbildningen till De krigsblinda r.f och Krigsinvalidernas Brödraförbund. År 1947 invigdes en tidsenlig ledarhundskola i Mäkkylä i Esbo. Ledarhundskolan i Mäkkylä upprätthölls av Krigsinvalidernas Brödraförbund till 1976, då Ledarhundstiftelsen (Opaskoirasäätiö) övertog ansvaret. 1985 underställdes Ledarhundskolan De Synskadades Förbund.